Model (manhwa)
Titel: Model
Volymer: 7
Kategorier: Fantasy, Romance, Manhwa
skapare: Lee So-young
Den koreanska Model är en historia om en asiatisk tjej som bor i Europa och försöker utveckla sin talang som konstnär. En kväll släpar hennes vän hem en avsvimmad kille hem till henne och lämnar honom där. Jae (tjejen) blir lite orolig, en vilt främmande man är trots allt i hennes lägenhet, men hoppas han kommer sova rätt igenom natten och går själv och lägger sig. Hon lyckas inte somna och rätt som det är står främlingen där, bredvid hennes säng. Han böjer sig över henne och biter henne! Jae vaknar sen upp förvirrad, blev hon verkligen biten, av en vampyr? eller är det någon konstig dröm hon haft? Hon reser sig ur sängen och där ligger mannen, sovandes på hennes golv. Det var ingen dröm ändå.
härifrån utgår historien om hur Jae och vampyren, Michael, ingår ett avtal, där han låter henne bo hos honom och försöka hitta inspiration till att måla av honom, som betalning för blodet han fick. Men att bo i en vampyrs hem medför konstiga möten med främlingar, stora hemligheter och en väv av frågor.
För det första måste jag nämna stilen när jag pratar om den här mangan. Liksom de flesta andra manhwor samt exempel serierna Death Note och Godchild är det här en serie som jag blev lockad av utseendet på. ( Och tack vare min kära vän J-chan som jag faktiskt lånade alla volymer av ^__^) De flesta manhwor har mycket mer arbete på stilen och och de skiljer sig en hel del från den japanska mangan.
Men också som de flesta manhwor (nu rationaliserar jag mycket) har Model en mer hoppande story. Hoppande på ett sätt som jag tycker är lite störande. Det är en sak när man inte avslöjar handlingen och sambandet i förväg men manhwa gör det oftare svårare att förstå vart avbrotten mellan händelser, minnen och annat finns. det kan pågå ett samtal mellan två människor och sen plötsligt övergå (utan avbrott) till den ena av dessa personers tänkar något om samtalet typ dagen efter eller så. Jag blir alltid så förvirrad av det. Antagligen är det detta som gör att manhwa blir väldigt lockande för vissa, men inte för mig. Trots det kommer Model vara en serie jag kommer rekommendera. Den är annorlunda.
Tema då? Den diskuterar kärlek väldigt mycket, och dödlighet så klart. Och beroende är ett underliggande ämne. Jae blir nästan beroende av vampyren och lite manisk över tanken på att få reda på allt. Samtidigt vet vi att alla vampyrer är beroende av blod. Familj är åter igen något som kommer in. Själva begreppet och vad det innebär för en människa.
Jag älskar hur de förklarar själarna, dock tas det upp för lite. Det blir aldrig helt klargjort. Kanske är det därför som jag gillade just den biten så mycket? Den gav min anledning att tänka vidare. och jag fick många idéer som jag skulle vilja använda i någon av mina egna historier någon gång.... Jag gillade även slutet på historien, hur allt knyts ihop och blir förklarat. Ändå hade jag önskat att det fanns lite mer utrymme för detta. Istället för att göra en lite tjockare volym för slutet skulle man kunna dela det på två, så att allt inte kändes som lite för enkelt och så. En stor uppgörelse blev det ju inte riktigt...
... Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva min känsla inför den här mangan egentligen... Kanske är det lättast att säga att man blir förförd? för trots de saker jag störde mig lite på och de konstiga ickeexisterande gränserna så blir man förförd av stilen och av hela historien. En sorgsen vampyr som stöter bort mänskliga känslor... fast samtidigt finns de ju där. Alltid...
Nu ska jag inte avslöja något mer, men rekommenderar gör jag i alla fall ^__^
